FrkU

När viljan är stark, för stark. Vad gör man då?
När känslan skenar... ensam, utan sällskap. Hur hanterar man det?

När gränsen är nådd, men tanken och hjärtat vill mer. Vad ska då hända?

När ens egna vilja, känsla och tro inte stämmer överens med annans, hur får man det att gå ihop?

Ska det backas, bara fogas och underkasta sig? Vara glad för det lilla?
Eller vända och byta riktning?
Ska det bara inses.. att bättre än så här är det inte... mer än så här är jag inte värd?
Mer än så här kommer det inte att vara...

Önskar svaren kom, önskar vetskapen kommer.
Vill inte....... jag vill ha lugn.... jag vill älska, älskas.
Är det för mycket begärt?

Lever lite on the edge just nu....
Är förkyld men ändå inte.

Huvudvärken är inte som brukar, utan sitter liksom bakom ögonen och har gjort dom alldeles ömma. Det liksom blixtrar. Jobbigt att liksom röra ögonen och ljus ska vi inte prata om.... aj aj aj....
Fått ordination av en som vet, att ta en av en och 2 av en annan. Det har släppt då, men kommit tillbaka lite senare.
Halsont? Nej... hade förra veckan, men inte nu.
Tät i näsan? Nope.. inte det minsta...
Rinnig näsa? Ja lite.. men inte så farligt...
Nysig... ? OH JA.. massa....rejäla... som river i halsen liksom och får ögonen att svida.... ohej vad det är läskigt att nysa när man kör bil... blir lätt lite vingligt...
Febrig...? Njae.. vet inte.. känner mig lite matt och blir fort trött i trappgång.... kan frysa till ibland. Men inte mer.

Så det känns som att antingen är det på väg att bryta ut ordentligt... eller så är detta så långt det kommer att gå.
Men SJUK? OH NEJ.... 75% frisk.
Dock är det för lite för att träna.. så kroppen får vila, trots vilda protester.....

Idag valde jag att åka hem, på grund av huvudvärken som inte gav sig, och kurera mig med lite mittpådagensömn och sen interesamigursoffankväll.
Tur att jag har en go dotter som kom hem från skolan och fixade kaffe och dukade upp hembakta bullar till mig!!!

Imorgon är en ny dag... som ingen annan.

WOW!
Den senaste tiden har varit sjukt turbulent...
På många många sätt.
Saker har rörts upp till ytan... kanske inte som jag tänkt mig, men de kom upp, oundvikligt.
Smärtan var enorm och jag gjorde det som jag kände krävdes, trots protester från en del nära mig. Uppskattar och förstår deras tankegång, men this is me.... I take the fall... lättast så.
Kalla mig feg, svag... men så här blev det bäst...
Stormen har lagt sig lite även om smärta och taggen gör sig påmind.

Men det rensades och det var det viktiga.
Nästa storm väntar ännu.
Vet inte hur den kommera att mottagas, men jag försöker låta det vara så länge.

Relationer är svåra, ALLA relationer.
Handlar definitivt inte bara om kärleksrelationer. Alla relationer man har är olika.
Man kan anse sig ha många vänner, men vissa vänner delar man ALLT med, vissa vänner delar man vissa saker med och med andra vänner helt andra saker.
Vissa vänner kan man tramsa sig totalt skrattkrampig med och åt och samtidigt veta att de skämten definitivt INTE går hem hos en annan vän.
Vissa personer vet man att man alltid kommer att ha i sitt liv, vissa bara passerar.
Vissa fann inte den plats som kanske var tänkt ett tag men kan trots det hitta och vilja ha en plats i ens liv, en person som berört och berör.

MEN ... en sak som alltid kommer visa sig och har visat sig... är... vilka som är ens RIKTIGA vänner.
Vem som verkligen är på min sida.. bryr sig om mig... och är min vän.
Vilka som är här i ur och skur....

Jag är på väg att landa lite igen.. efter en turbulent tid, som jag dragit en del lärdom av.
Tydlighet är en av dom....
att JAG är viktigast är en annan....

Oavsett.. så är jag tacksam över att ha så många underbara människor i mitt liv... även de som sårat mig, för de har lärt mig något... och lämnat avtryck...

Puss på er alla....!!!

Ops....

Missade en ettårsdag... illa illa...

Men det är inte så farligt. Det var bara den här bloggens ettårsdag, som var den 3 april.

Men tjena.. ETT ÅR... jag har bloggat i ETT år nu...
OHEJ vad det har hänt saker...
Både bra och mindre bra. Bloggen har stundtals varit mycket mörk.

Men jag inbillar mig också att den har roat.
Jag tittar inte på läsarantal eller besökstatistik alls. Min blogg är ju här för att JAG vill skriva, ventilera saker.
OCH dela med mig till mina kära vänner som jag vet läser.

Så... HIPP HIPP HURRAAAAAAAAAA så här i efterskott....
*klappar mig själv på axeln....*
Undra hur jag ska fira?? Det blir kanske lite partaj.... eller en ny bild....
och TACK alla ni som läser... som finns för mig...
och framförallt... till er som tror på mig... när jag själv gräver ner mig och mister allt hopp...

TACK!!!

(lite kort och halvbra inlägg, men plågas av huvudvärk idag.... som inte ger sig....)

Det är inte annat än man känner sig mycket gammal....
eller... att man inte hänger med längre....
eller... att man han en soontobetonårsdotter i huset....

Vill du veta hur man ska göra för att känna så här?

Ta fram och bläddra igenom en av dagens tjejtidningar... typ Julia eller Glitter...
Gjorde misstaget själv.... nyss.. och kan säga så här... jag kände igen namn och bild på kanske 20-25% av "kändisarna" i tidningen.
Och ÄNDÅ var dessa kändisar typ i 20-års åldern... och varit aktiva ett tag.

Men tala om för mig.. VEM är Lucas Till, Brody Jenner, Chace Crawford och Penn Badgley eller veckans Romeo Ryan Sheckler...??!!!

Jag menar... DE är i 20års åldern, som 21, 23 och 25 precis som jag. Jag är ju 2.... vänta... jag glömde... eller nåt...
Det är där som skon kämde...

DARN...

Jahopp....

verkar som att det kom i kapp oss....

Dotra ringde när hon landat hemma efter skolan, klagandes över huvudvärk, illamående och yrsel. Kröp ner i sängen efter att en Panodil intagits.
Hjälpte väl lite.
På plussidan finns tack och lov; hon var hungrig och åt mycket bra, ingen snuva eller halsont, ing.a protester när jag föreslog sänggående före 20.25.... ;)
På minussidan finnes nu; hosta innefrån hennes rum i detta nu.... och hosta, halsont, ett par nysningar och lite lätt hängig frusenhet från mig...

Så.. vi är väl lite mindre friska för tillfället...
Men skam den som ger sig.. sömn och en massa vitlökskapslar i antågande...

Imorgon ska jag tydligen hänga med ett gäng hunkar om behöver kaffe och micro och toa.

Då var det söndag då, kvällen har lagt sig och solen har valt att lägga sig till ro.

Helgen har gått i grönt, lite kul.
Fredagen inledde egentligen allt, med min jakt på grönt.
Tog mig till grannstaden och gav deras köpcentra en chans att ge mig grönt.
Men inte då... jag ville ju ha GRÖNT, inte mintgrönt, turkost eller militärgrönt.

Hämtade upp LL på vägen hem.. för att få lite tröst i mitt letande.
Passade även på att återuppleva en annan sak, fast på ett nytt sätt. Måste säga att det kändes väldigt lättande liksom. Dessutom hittade jag alldeles själv!!!!

Jakten på grönt fortsatte på lördagen, staden fick en chans igen. Och till slut, till SLUUT hittade jag något som fungerade... HURRAY!!!
Hade även rotat fram lite blingbling och hade ju en back-up outfit om det inte skulle hittas rätt.
Det hela blev rätt ok måste jag säga...


Eftermiddagen startade med buller och bång vid fyrasnåret.
Alla gröna samlades och det blev ett livat gäng.


Det var matlagning som stod på schemat.
Tänk er detta:
40 personer, i alla åldrar, alla med något grönt, allt från klädsel till scarves, hatt och örhäng.
4 grupper á 10 st med varsitt ansvarområde (dukning, förrätt, varmrätt och efterrätt).
ETT kök, ETT köksbord....
ALLA jobbar samtidigt...
men kreativiteten var hög, vi löste det genom att förvandla gymmet till förrättsmakeri, funkisrummet till skära-sallad-rummet.
40 personer som lagar en trerätters.... TILLSAMMANS...
Det visade bara en sak... samarbetsförmågan är suverän...

Maten blev supergod, och avnjöts mellan diverse andra aktiviteter som lite frågesport, sångframträdande, såskadetlåta-lekar och mycket prat.
Allt gick i tecknet GRÖNT....
För att fira in VÅREN såklart....

Vissa av oss förlänga kvällen med att besöka ett av stadens uteställen.
Det svängdes lite lurviga och det var en mycket trött FrkU som tassade hem och kröp till sängs och slocknade som ett litet ljus.
Det var en låååååång dag...

MEN jag är glad, och MYCKET tacksam att Borat Brinks gröna klädsel INTE uppenbarade sig igen...
Räckte med chocken i onsdags.... Tack Borat Brink... tack... eller något....

WOHO!!
Idag var det dags kände...
att ta fram de röda....
ÄNTLIGEN....

Trivs riktigt bra i dom.
Men.. det kändes att fötterna inte är riktigt vana vid dom... lite lite ouch.. frampå eftermiddagen... och skööööönt att plocka av dom hemma sen...
PUH!!




Fikade hos MrsBloodyKisses igår, dubbelfika blev det.
Haha.. ja e det nåt vi kan så e det att svulla och möla som hon så bra uttryckte det.
Passade på att fota hennes älskling... vilket inte var så lätt. Mister vill inte bli fotat... men jag lyckades lite alla fall...



MYSIGT!!!

WIIIIHOOOUU!!!

Idag så... idag bytte vi skor... både Pärlan och jag!!
Av med de vintriga... och på med de somriga....
faktisk premiär för oss båda...
Känns... luftigt och gott...

SÅ NU... är det vårsommar.... så de så....!!

Fy vad jag har slarvat den senaste tiden, jag som brukar blogga så mycket.
Det finns flera anledningar:
Tidsbrist
Ork
men framförallt; Inspiration.

Det är inte så att det inte händer något i mitt liv, för TRO mig.. DET gör det.
Det handlar mer om att känslan för att blogga, skriva och formulera mig liksom inte funnits här. Jag har inte känt något driv ALLS.

En liten uppdatering kan jag ju alltid komma med.
INGEN har undgått att våren är här, och med våren kommer snöfria och isfria gångbanor och stigar vilket i SIN tur gör att mina powerwalks ÄNTLIGEN kan genomföras igen.
HELT galet UNDERBART. Kände redan efter första rundan att det blev ett gift.
Nu har jag nästan gått varje dag som det inte regnat. Sagolikt....!!!
Det är ett underbart komplement till min gymträning och övriga jympapass.

Work.. ja... som vanligt. ÄLSKAR mitt arbete och trivs sjukt bra. Det är en händelserik period nu och mycket saker att hålla koll på och uträtta. Och jag bara stortrivs.
Lika tacksam varje dag jag får gå upp och veta att jag ska till kontoret, en del av min livstil!!

Dotra skadade fingret i veckan, och igår spenderades det 3 timmar på ortopedakuten. Var inte säker på att inget var brutet eftersom hon fortfarande hade ont, det var ytterst svullet och blått och hon kunde inte röra det.
Domen blev: KRAFTIG stukning. Ordination: Tvillingförband och vila in minst 1 vecka till, och INGEN handboll.
Suck, spott och frääääs.. det är ju CUP juh... GAH.
Men men... hon kunde husera med en av lagkamraterna som även hon skadat samma finger, fast lite värre...




Vad gäller mig själv... och mina relationer....
så säger jag....
INGA KOMMENTARER.
Det är för rörigt för det.... vänskap, kärlek och familjära...
Jag kan bara hoppas att jag hittar rätt inom kort, på den här snåriga JÄVLA stigen....









Dock kan jag berätta att jag och Fader rensat ut ur FarMOders gamla hus (låååååång historia).
Det slutade med en äkta Bjärton, pingviner, bra att ha saker, minnen och en överenskommelse om att återvända igen.
För JISSES vad gamla människor har SPARAT på saker. Jag tror inte att jag överdriver om jag säger att människan inte har slängt mer än matrester och rena sopor de senaste 50 åren. Hittade ALLT möjligt... i MÄNGDER... ÖVERALLT... ett exempel är uppläggningsfat. Hittade säkert ett par hundra stycken... och FYRA/FEM stycken mandelkvarnar, samtliga kompletta....




En av de saker som jag valde att ta rätt på var dessa bakformar, i metall. Sjukt roliga.....
Nu ska jag bara fundera på vad man kan baka i dom...
Tyvärr har jag inte ärvt hennes STORA intresse i att baka. Hon är/var en ÄKTA bakfarmor... bakade JÄMT. Kom man dit, BARA på en slät kopp kaffe så stod det ändå alltid MINST 7 sorters kakor på bordet, plus bullar... och nåde den som tog en kaka innan bullen....!



Nåja.. kanske inte ett av mina mest roliga inlägg...
men det kan det ju inte vara heller...
det jag skriver kommer från hjärtat och jag försöker skriva utan att tänka.

Take care of your loved ones....

TMD

Verkar som att även jag är mänsklig... go figure....
Suck...

Kroppen säger ifrån och jag får BITTERT inse att jag inte är 23 längre...
Fixar inte allt i samma tempo, mängd eller tyngd tydligen....

Och det STÖR mig... JAG vill vara den som SJÄLV inte VILL träna, röra på mig... JAG vill SJÄLV styra över vad jag ska eller inte ska göra. Inte tvingas LYSSNA på annat.
JAG vill ha kontrollen över mig själv.

Ärligt så vet jag inte vad som känns värst.
Att ha ont, känna mig totalt slut, ledbruten eller att inte SJÄLV få avgöra om, när och hur mycket som jag ska röra mig.
Ni som känner mig vet ju hur mycket träningen betyder för mig...

Dilemma......

Oooooppss....
Inte bara jag som är lite blå nu.
Dotra är skadad....
Blå och dan... på lillfingret. Fickte en boll lite galet på det minsta lilla fingret, under träningen igår.
Fingret är nu dubbelt så stort och BLÅ/LILA.... ajajajajaj....

Bara att linda och mumsa lite värktabletter...
OCH hålla tummarna (lite försiktigt....) att det blir bättre inför helgen.
Det ska ju cup-as ju....

Hon är inte som mig, tack och lov... som kör ändå.
Hon är lite smartare hon...

Påskledigt slut.
Summering: sol, power, kaffe, träning, power, film, sömn.

Och NU börjar veckan.. OHEJ vad det bara var att kastas in i 300 igen...
FULLSPÄCKAD vecka...
Och att det försvinner en HEL dag är INTE något att HURRAYa åt... för mig.. som redan saknar ett gäng timmar per dygn som det är...
Tja.. för att summera.
Träning, körningar, jobb, jobb, jobb, passning, träning, pappbesök, ledig för att rensa hus, värda, cup:a.....

Så.. om nån har ett gäng timmar till övers... ni vet vart ni når mig...!!

Men... AJ LAVV ITT...

Things are moving ....


TMD

I don't wanna do this anymore
I don't wanna be the reason why....

Story of my life, searching for the right, but it seems to keep avoiding me

Time to clean up, time to.... make things right (in MY way)... make them understand... do things for me..,
NO matter what

I am DONE, TIPPING on my toes....

I have to... to avoid crashing.. again.... I AM DONE.....!!