HÖGT!!!!

Hmm... frågan är om jag fixat att sova här...

Fast i och för sig... det är ju inte själva sovandet som är grejen. Jag antar att det inte är några som HELST problem. Inte efter att man till fots tagit sig dit... på/med-skidor-på-ryggen PLUS min. 20 kg packning... 1530 höjdmeter rätt upp... för att hamna och vara (andas och anstränga sig) 3311 meter över havet.
Efter 4 dagar av samma sak... typ.

IMPONERAD.... MYCKET!

Klargjort!

HA...
idag fick jag svar på detta beteende som jag verkligen inte fixar....
Har faktiskt inte varit inne där sen den gången...

Jag VISSTE att det var något som låg bakom, fast jag trodde mer att det var en service-minded-kurs som blivit lite VÄL överdriven....

TACK för klargörandet....

Wave away!!!

MÅSTE återigen slå ett slag för denna underbara mackapär... jag är SÅÅÅ TOKNÖJD!!!

Tänk själva... skapa en frisyr en dag, som kanske tar upp till 40 min om man vill vara SUPERPETNOGA.... som den håller i upp till TRE dagar... UTAN nåt större fix dag 2 och 3.
Och utan nåt större fix så menar jag att stiga upp ur sängen, lägga tillrätta nån våg, spraya ner benan lite, KANSKE våga till nån enstaka lock, spraya och sen gå... MAX 5 min.
För min del håller den mot det mesta:
Gå totalt 30 min i motvind (typ 10 s/m)
LIGGA i soffan och gosa en hel kväll...
sova en hel natt med ALLT vad det innebär....
löprunda på dryga halvtimman


Bild lånad från OBH Nordica


För att inte tala om hur BRA jag trivs i den. Klockrent mig många dagar.
Nåt av det bästa är att trots att jag känner mig lite nere, hängig, off, obekväm etc.... så får håret mig att må bättre, känna mig bättre och det leder till att det hela blir liksom BRA.

Kan VARMT rekommendera den... Speciellt till er som har samma hårtyp som jag.
Testade den på Dotra.... och inser att för hennes del krävs det BRA mycket mer TID, produkter och tålamod för att få det hållbart.

Fram för mer BUSIGhet... :)

Tack Björn Axén och OBH Nordica... samt Lóreal.

Längtar



Själva längtan är beviset på att det vi längtar efter finns.

Förändringar....

Nytt office... me like.
Känns underbart, en nystart lite liksom.
Fräscht, ljust, AC, space... och det bästa... mina klackar hörs inte lika väl längre.... mooohahhaaa...

I övrigt... ja. Vad säger man?
ONT som skam i kroppen... drillade mig kanske lite VÄL mycket på gymmet igår. Back-to-basic övningar och jisses, DET känns idag.
Eftersom kylan har lagt sig och jag ännu inte införskaffat nån DarthVader mask så valde jag att inte dra på mig pjuxen och ut i spåret idag. ILLA ILLA... Dessutom blåste det småspik. Perhaps imorrn, måste ju se till att hålla tempot uppe.
Och nu har jag ju skorna HÄR dessutom... Kan bara hoppas att jag fått med mig det andra HIT igen.

Hmm.... resten av veckan?
Skrota, löpning, Mr Laundry dejt, ut- och invändig tvätt, garderobrensleverans, bio (?)...
Detta utöver work, läxor och så vidare.

Verkar som att den här veckan kommer gå rätt fort ändå... THANK GOD!


Halvvägs...

Halvtid rent helgmässigt...
Redan nu en del som skett...

Kvällen igår spenderades på en soldränkt altan, solnedgång, vänner och ♥ , en kall No 1... prat, skratt & mys.
Innan dess sprang jag mest hela dagen, upp och ner, fram och tillbaka.... MAAASSA gånger. ÄNTLIGEN liksom.

Slockande i soffan (INTE ofta det händer) halvvägs in i Avatar. Boostade och gav energi, värme till ♥ som vikarierade som kudde och lite madrass liksom.
"Vaknade" FÖRE Lördagsmorgon på 4an... FÖRE.... suck....
Men, efter att få serverat en kopp kaffe så gick det bra också. Eller jag... inte bara det iofs.

Fick lärt mig lite om hög- och lågtryck och tolkning av väder, så nu är jag minsann väderflicka.

Och nu till en fundering... Detta med gräsänka... hur fungerar det?
Kan det även gälla mig?
Jag har bestämt att det kan det.
Den inleddes med en MMS till bästaste LL som sa "KAN inte bara åka FÖRBI..." och så en bild på ingången till IKEA... Behöver jag säga att hon höll med mig...?

Nu sitter jag i soffan, med vin, gräddädel, Saltiner, melon och Polly.
Det gäller att göra det bästa av allt.

För jag vet... att varje gång det öppnas är jag där...

Kände mig lite som Kalle Anka i Fotografiska Expeditionen.... trots avsaknad av förkläde... och näsduk.

just det... fick en skön kommentar på parkeringen förut... vissa är inte som andra... haha...
Men TACK...!!


Samhörighet....

Måste säga.
Jag känner en viss samhörighet med vädret.
Lite samma skrot och korn liksom... vi är på samma sätt typ.
Ombytliga... ni vet, som talesättet "ombyte förnöjer...".

Det var idag som det liksom slog mig... När blåsten liksom tog fart. Att vi är lite samma.
IGÅR
JAG - håret spikrakt uppsatt i en tofs utan störande slingor, prydligt, klädsel lite mer konservativ, enkel.
VÄDRET - blåser ingenting, lugnet. Havet ligger stilla... Solen skiner från en blå himmel, inga störande moln.
Likheten: stillheten, lugnet, fromma, enkla, rena.

IDAG
JAG - håret i en busig frisyr, virrvarr, oordning... blus med lite spets, höga klackar på fötterna och så bryter av med skinnjacka... lurig.
VÄDRET - kyligt... snålblåser... från alla håll. Ena stunden mulet, nästa sekund skiner solen, men luras eftersom värmen inte alls är där. Havet yr av vågorna...
Likheten: tja... virrvarr, busigt.

Jag gillar det... att kunna variera mig... precis som vädret.
Jag har liksom hittat fram till att ha flera stilar som jag tycker om, som jag kan skifta mellan. Äntligen har jag hittat en trygghet i det.
Och vädret är lite samma sak. Det gör som det vill. Ingen som kan styra det, alltid nån som inte uppskattar just DET vädret... alltid nån som älskar det. Men vädret bryr sig inte utan är sig själv vid alla tillfällen.

Så det kanske inte är så fel ändå.... mitt uttryck, att jag ibland faktiskt är det jag på skämt säger... Ni som känner mig vet vad jag menar, det har med COLD att göra.

Men jag är stolt över att ha kommit hit.
Och jag kan ju se charmen i alla olika väder... det positiva, så det är ju klart att det finns nån som kan se positivt på alla mina sidor också....

Undra vad för väder det blir imorgon....? ;)

Bebis...

Jahopp... Så hann jag inte innan det tog slut...
Detta var allt jag fick.

Men det kanske inte var mer än rätt som förstörde hela den planerade löpa-tillsammans-i-solen-och-peppa-varandra-turen genom att låta löparpjuxen stå i hallen i stan istället för att ha dom i väskan...

Suck...

Ps... Fick alla fall ett glas vitt att skölja ner den med.... ;)


Sånt man lever för....

Händelserik... SÅ kan man sammanfatta dessa senaste dagar...
Vi har hunnnit med följande:

* köra slut på ett bilbatteri
* fixa putthjälp och startkablestarthjälp
* grillning
* hårfärgning av Dotra
* diskussioner på djupet
* beemer brummande
* shopping, shopping
* acting
* försöka sitta stilla
* matplanering (läs sitta i soffan med ett gäng kokböcker, och bli serverad vin...)
* grillning
* yatzy-spel...
* förstagångsmöte
* omsomning... sisdär ett par timmar.
* ökat på kanalens golfbollsinnehav
* promenix över berg
* grillning och våffelintagande på soldränkt altan... såklart
* jobbläsning
* beskådande av testpackning... YIKES
* inse vikten av grammen
etc. etc. etc......

Vecka awaits.
Med lite blandade känslor...
ETT som är säkert är jag kommer att fylla på min boost så mycket det går... inte en enda minut får spillas.
Hoppas att det är införstått... och medhåll finns...

Svagast

En sak som jag reflekterat över, en sak som ♥ faktiskt nämnde och som rotade sig fast i mig.

Några av världens mest lata, otränade och svaga människor måste vara de som slänger burkar och annat skräp på backen. Som t.ex. på utsiktsplatser och stränder.
Jag menar... Om de gör slut på verkligen ALL energi när de bär upp fulla burkar med dricka, matpåsar, godispåsar så att det inte ens orkar bära NER de TOMMA burkarna och påsarna, som väger MINDRE nu, så måste de ju onekligen vara superlata, supersvaga och otränade.
Sen har vi även de som är liiiiite mindre svaga, och det är de som faktiskt orkar bära TILL soptunnan... men se ni DÄR tar energin slut uppenbarligen, såpass så de inte orkar lyfta locket, höja armen och slänga soporna I, utan släpper på marken.



Seriöst... om man orkar bära med sig ett sexpack öl som är fulla med öl UPP så måste man väl orka bära NER dessa burkar igen när de är TOMMA??? De väger ju INGENTING....
Eller...?? Missar jag nåt?

Det HAR i och för sig hänt förr... att jag missat nåt alltså...

Väntar....

Ska ju buzzra juh... om Nivea.... Men det går sådär eftersom jag ännu inväntar produkterna, men  stay tuned så får ni snart mer info...
Klicka in här så länge...:


Ett desperat försök

Ok... Here goes.

Efter som jag är totalt ointresserad av att springa och lägga massa pengar på dom varje månad (läs "prioriterar LÄTT andra saker för dom pengarna") men ändå vill ha något sånär schyssta nails, ska jag nu testa detta.
Mina egna håller inte... Vilken beror delvis på gymmandet (fastnar och bryts och så vidare).
Kakan lovordar det... Så jag ger det en chans... Eller rättare 14 dagar... Återkommer med omdöme.

Nu ska jag bara komma ihåg att smeta på varje dag också. Men det är en HEEEELT annan historia.


Nånting

Har nånting som pågår i mig.
Kan inte sätta fingret på vad det är, eller ens vad det är för känsla som besitter mig.
Rastlös liksom... Det far inom mig, som virvelvindar.
Tankar far omkring, längtan, saknad... undran. Önskan.

Vissa dagar är värre än andra. Vissa dagar vill jag liksom bara få bort, radera och spola över... spola fram.
Jag försöker identifiera känslorna, det gör jag verkligen, för att ta reda på vart de kommer från, vilka de är och hur jag ska tolka dom. Men det är inte lätt när det känns som att det är TUSEN på en gång. Och massa "å ena sidan..., å andra sidan". Hur ska jag då veta hur jag ska göra, hur jag ska känna.

Förvirrande??
NÄHÄ, menar ni.
Tänk då hur JAG känner det.

Nätterna är fulla av drömmar.
Jag hörde en gång att när man minns sina drömmar, speciellt mardrömmar, så är det hjärnans sätt att bearbeta sånt som man av nån anledning inte bearbetat alls eller klart i "vaket" tillstånd, men som uppenbarligen behöver bearbetas.
Ja jisses säger jag bara.... Jag vaknar trött i skallen... alla drömmar som trängs därinne... på en och samma gång. Det känns ibland som att jag försökt se på flera filmer på en gång, som att jag drömmer en massa drömmar parallellt (samtidigt) liksom, men att en av dom är i fokus emellanåt.
Nästan som att stå på ett varuhus med en vägg full med tv-apparater, alla satta på olika kanaler, och försöka se på EN av dom, medans det flimmrar förbi saker på de andra apparaterna intill... och till slut så skiftar jag fokus till en annan tv... och så där håller det på. Ett ständigt brus liksom.
Vaknar massa gånger.

Tecken på att jag behöver semester?
Ledigt...?

Jag vet inte...
jag känner mig så underlig inombords bara.
Önskar och längtar så mycket... efter sånt som inte går.

tack mitt ♥ för att du finns där... förstår mig... lyssnar på mig...

Vågad update...

Japp... det är officiellt... I AM IN LOOOOVE!

Wavemakern... vilken grej.
Tänk själva... frisyren höll HELA dagen... HELA kvällen OCH över natten. Kunde gå upp ur sängen, skaka på huvet lite och VOÌLA.... MORE than good to go...
Gamefejs var det enda som behövdes....

Okej, produkterna ska väl ha sin eloge de me...
Tvätta... och handdukstorka
in med lite antifrizzolja a la Gliss
Spraya på lite värmeskydd, favvos just nu är en från Syos..
Blås torrt...
Spraya i lite HotCurling Thermo (läggningsvätska) från Lóreal, typ lättduscha.

Sen är det bara att sätta igång att vååååga.
En lätt dusch med hårspray när du är klar.

För MITT hår fungerade detta PERFEKT... Har inte gjort ETT dugg med håret sen dess och sitter nu, 29 timmar senare med SAMMA resultat ännu... och detta efter att ha genomgått 15minuters promenader i blåst, varav den ena i lätt lätt duggren (vilket alla VET kan få vilken frisyr som helst att se ut som en våt disktrasa), en hel arbetsdag, en hel kväll i gosläge i soffan, sängläge i minst 8 timmar.... och så vidare.
HEJA HEJA!!!

Det bästa med allt är att nu har jag en massa variationer att välja mellan.... EASYPEASY....!!

Sötaste.....

TÅRAR... Av lycka...
Min älskade sötaste Dotra...


Den HAR KOMMIT...

YAY.... nu ska jag bara VÅGa att göra det också.
Men det kan inte vara så dumt.... dock kanske lite mäckligt, men jag får ta hjälp helt enkelt.

Återkommer med en recension och KAAAAAAANSKE bild...

Nu ska vi bara bestämma om det blir Hollywood, Boho eller Rock Chic....


Not my kind of tea....

Det är säkert mååånga som uppskattar det...
det är säkert många som tycker att det är bra, service och så vidare.

Men jag vill kunna gå omkring i en butik på min lunch, eller andra tider också för den delen, UTAN att bli påhoppad med diverse frågor eller kommentarer.
JAG frågar om jag vill något.
OCH jag skulle uppskatta att om jag säger nej första gången så BORDE det tas som ett tecken på att jag inte önskar få hjälp eller tips.

"- Jag ser att du håller i några blusar, har du sett den här?"
"- Hittar du alla storlekar..?"
"- Den här kom in idag om du vill prova...."

och så den bästa:
"- till vem tittar du på kläder till....?"

Ledsen... detta är verkligen inte jag... och de har säkert fått direktioner från sin chef för att mersälja, och gör rätt och är serviceminded... På mig fungerar det inte utan blir totalt motsatt effekt. Jag slutar gå dit.
Säger säkert mer om mig, än om dom och kedjan. Vilket jag inte bryr mig om.

Men.. det enda jag vill, är att shoppa ifred....
och jag säger till om jag vill veta något, letar efter något. KAN SJÄLV!

Åtrå

Följer dina kryptiska inlägg och blir upphetsad varje gång...


Klyftor x2

Ännu en helg har passerat.
Och jag måste säga att den blev på många sätt ovanlig, fast kommer att gå mot att vara vanlig.

Efter en URSKÖN löprunda på lördag förmiddag (Personbästa IGEN) vankades det shopping med Dotra. Även hon på ett skönt humör. Vi myste och njöt av några timmar tillsammans.
Längre västerut väntade en helt sagolik middag... Du milde. Pata Negra (grillad), ugnsbakade potatisklyftor, dipper och sallad på smörstekt sparris, avokado och sallad. SOM vi njöt... Som JAG njöt... Att stå där, vid köksbänken, mellan två generationer, Dotra alldeles i närheten... Pratandes, skrattandes, skojandes. Se henne le, finna lugnet.

Och nu vill jag ge kocken en stoooor eloge... Inte bara lagades det en helt underbar middag med tillhörande efterrätt, fixandes med tilltugg efteråt, installation, så genomleds Mello för vår (Dotras) skull... Tack mitt hjärta... Tack...!

Somnade gott framåt natten, vi alla.

Söndag morgon... Trots tidigt vaknande klevs det inte upp förrän framåt förmiddagstid. Mysigt... Kaffe på sängen, lite alpint. Det var tyst i resten av huset... Härligt!

Storfrukost serverades, njutning. Lugn...
Lite ändrade planer hastade oss iväg och för att göra en lång historia kort så hamnade jag i nästa klyfta... Eller gap som det faktiskt heter... Djävulsgapet för att vara exakt. Måste erkänna att det var liiiiite skrämmande att gå under dessa megastenar som liksom kilat sig fast i gapet...
Men vilken utsikt... Älskar havet mer och mer för varje dag!! Sommarplaner lades upp, klätterväggar tittades ut till exempel.

Efter fish n' chips (hemlagat så klart) spenderades resten av kvällen tätt ihop i soffan. Trötta, nöjda...

Som sagt, en helt ny sorts helg, som jag ser fram emot blir en vanligare helg.

Kärlek till er..!


det där med åldersnoja...

Mmm....
närmar mig ett trappsteg igen. Ett sånt där "jämnt" liksom.
Det är MYCKET delade känslor kring detta (en HELT annan historia...).
Och INTE hjälper det då att ha en Dotra som min.... (när hon gör så här alltså).
Lyssna här:

Det har varit prov i skolan... I dagens tid har ju varenda unge en mobil, som bärs med i UR OCH SKUR och av nån anledning INTE går att stänga AV under skoltid eller lektionstid. Och så länge det sköts så får eleverna ha dessa med in på lektionerna. Dotra för att ha musik i öronen eftersom hon lättare kan fokukser på det hon ska göra istället för stojet i klassrummet.
Igår så berättade hon att det fem minuter in på provet började låta på nåns bänk, en tyst mobil som vibrerade mot skolbänken... fniss utbröt... fem sekunder gick och nästa mobil började... och sen nästa och den fjärde började ringa, inom loppet av 2 minuter.
Jag belv lite upprörd och sa att det är sjukt dåligt av läraren att inte se till att sånt här inte händer under ETT PROV... då man som elev behöver koncentrera sig.
- När jag gick i skolan var det HELT otänkbart med musik på lektionerna... eller ens mobil, det FANNS ju inte ens mobil då...
Dotra helt lugnt:
- jaja, men det var ju på medeltiden också....

VA F*N...!!!
*muttrar...... SÅ gammal är jag minsann INTE... *

Inte vart det bättre heller när hon lite senare säger, i förbifarten på väg in i badrummet:
- VA??? SNÖAR det..... eller vänta.... det är bara fönstren som är så skitiga....

JA jag VET att de är skitiga... MEN till mitt försvar så bor jag intill en 4filig väg.... OCH det blåser oftast MOT dessa fönster... SÅ DE SÅ...

ONGAR!!!!!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0