Att inte fira....

Ni som känner mig vet...
Vet vad och hur jag känner inför den där dagen....

Jag menar, jag visar hellre min kärlek på mitt sätt, när jag vill. Inte på en dag som handeln nånstans hypat upp för att tjäna mer stålars.
Och ja, till viss del känner jag för de som inte har någon i sin närhet, som lider av hjärtesorg. Att då, i nån månad innan och under denna dag bli påmind om kärlek vart de än vänder sig ÄR tortyr.
Men i grunden handlar inte mitt anti om det, utan om att jag blir mer glad åt en bukett blommor en spontan dag, bara för att... en present, en tanke, den där lilla extra saken för att visa mig sin kärlek lite extra (utöver det som jag får varje dag...), när jag minst förväntar mig det. DET värmer mig mer än en present, choklad och blommor på alla ♥ans dag. Dotra brukar få något litet, med en tanke bakom... och i år blev det extra bra ;)

Nu blev det lite extra mys igår ändå, då dagen föll in på en annan dag som krävde det.
Mitt ♥ överraskade mig med en flaska mums... som i sig har en historia för oss.
Lägenheten fick bada i enbart skenet av stearinljus och vi mumsade på ost & kex till. Pratade...länge. Mös. Somnade tätt ihop.

Tack mitt ♥... du är sagolik.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0