Med eller utan hare...

"Hittat" en ny utmaning, sträcka.
Det har insetts under hösten/vintern att jag verkligen vill springa en runda som kan startas utanför boningen även här.
Så ut på kartan och mäta... och visst hittade jag en rutt, en PERFEKT sådan.
Det blev lite längre än väntat (efter jag som sagt prombt INTE kunde tänka mig att vända på stället ;)) men det är helt fine.
Underlaget varierar, ingen biltrafik att tala om direkt. Halva sträckan går lite lite uppför... och trust me.... DET märks. Men å andra sidan sätter ju det bara mer press på mig, så YES!

Utmaningen är klar för mig...
Och ♥t kommer att vara med fler gånger (1 ggn hittills)... Dock kommer den haren bara finnas vid min sida ett tag av flera anledningar.... Han springer bra mycket fortare än mig, och har dessutom en kondition som ligger en bra bit över min.
Men att starta ihop är tillräckligt... Ni vet, puscha varandra att faktiskt byta om och ge sig ut.

Mitt mål är mitt... och det kommer att underlätta min tid till Vårruset... som SJÄLVKLART ska springas i år igen....
Kollerna är på .. och de har ju sina individuella utmaningar i detta.

Så... löparpjuxen och fodrade löpartights på och UT.... eller ja, riktigt så enkelt är det inte kom jag på...
Sport-BH, linne, långärmad t-shirt, vindlöparjacka, hotpants, löpartights, extra brett pannband, löparstrumpor, löparpjux och armband för iPhonen, kanske även vantar.... DÅ är man redo....

Ser fram emot att krossa tiden....

Some days...

Ja, jag vet att man styr över sitt humör själv.
Medveten om det det.
Men ändå... märkligt när en sak påverkar mig olika mycket.
Exakt samma sak kan påverka mig mer eller mindre, beroende på dag.
Vissa dagar är allmänt bara URK... ingenting känns bra och jag vill inte något hellre än att krypa in i ♥ts famn och låta mig försvinna lite.
När jag nästan är så off så jag bara vill sitta ner och gråta.
När allt nästan känns för mycket.

Tro mig... det är inte mycket som krävs för att putta mig över kanten då, få tårarna att börja rulla.

Sjukt egentligen... för jag har ju inget att klaga över EGENTLIGEN. Småsaker ja, men allt i livet KAN inte vara perfekt HELA tiden... eller hur?
Men när det är krångel på flera plan... då blir det ibland för mycket och jag vänder inåt, sluter mig helt, avskärmar mig från omgivningen... och hämtar kraft.
Antagligen är det så att jag inte kämpar emot längre, utan tillåter mig att ha mindre bra dagar... eftersom jag vet att nästa dag är bättre. Eftersom jag vet vad jag har.

Men ändå... vissa dagar vill jag bara stryka helt.

Hej Måndag...

... och hej då helgen.

Avverkade 6,12 km, micket stolt måste jag säga. Och nej, jag hade inte planerat att det skulle bli SÅ långt... men så går det när man liksom inte tänker efter först. Och tro mig... en KONSTANT lutning UPPFÖR halva vägen ÄR tokjobbigt. Men nu har jag satt spåret och detta kommer att köras mera, HELT klart.

Verkar även som att Dotra har tröttnat på spektaklet då det valdes bio med kompis istället. SKÖNT för oss... haha!!! I övrigt mumsades det på SUPERNAJSA, hemmagjorda Chicken Fingers... och chutney.

Matmässa avverkades och JEEEZ vad mycket smarrigt det finns. Inspiration och inköp i mängd!!! Våren och grillen är räddad. Söndagkväll = placerad i ♥ knä, Så ska det låta.... ♥ ats Ceasar Sallad...

Orken tryter nu, John Blund har inte varit speciellt snäll i natt, min rygg dummar sig ännu och lite så.
Har satt upp en del mål för mig själv och dessa tar jag sikte på nu.

Så detta får räcka för idag.

STOLT!! Trodde aldrig part 2.1

Woho...!
Måste erkänna... Är en massa stolt över mig själv....
KOLLA vad som ännu blommar...
Och inte ETT ENDA blad har fallit, inte en enda blomma har mist sin prakt. Och detta efter ÖVER en månad i mitt hem!!!!
Jag KAN JU...hålla en blomblomma vid liv!!!

Eller vänta... Är det nu jag ska bita i bladen för att kolla så det är en plastblomma jag fått...?!?!!?!!!
Neeeej.... Inte skulle mitt <3 göra så... HAN kommer BARA med äkta vara han ;)...


Man lär sig nåt varje dag...

Intressant....
Sitter just nu och beskådar något som Dotra säger är nåt som kallas SCENE... Tydligen en livsstil... Vet ärligt inte hur jag ska förklara men det är lite LOONEY TOWN över det hela. En person (varken jag eller Dotra vet säkert om det är en kille eller tjej) har ett par typ blingbling skidglasögon uppskjutna i pannan över något som ser ut att vara en Ultrablons peruk med två tofsar... En annan har skulpterat två horn i pannan med sin lugg... En tredje har nån sorts pappersmask på sniskan i pannan...
Ärligt... Jag fattar ingenting.

Och inte blev det bättre nu när det helt plötsligt börjar vinka TILL VARANDRA över bordet. Små vinkningar med typ bara överdelen av fingrarna...!!!

Antar att jag ska vara glad över Dotras små nycker...


Dagens förmiddagsreflektioner


  • att konstatera en bit hemifrån att man har smågrus i ens stöveln är inte så mysigt
  • att EH borde öppna en halvtimma tidigare så att man slipper sitta hemma och vänta in för att inte passera för tidigt...
  • att upptäcka att när verkningstiden av intagen tablett talar om för dig att smärtan ÄR kvar... ARGH!
  • minnesförlust ställer till det rejält även i teknikens värld
  • att man en dag som denna ska undvika allt vad nyheter och social media heter... alla fall en sån som jag.
  • att man är hejdlöst full av saknad
  • att jag lyckats med alla fall smaken på mina hemmagjorda piroger....
  • att jag längtar till helgen.


    OVER and OUT!

Slagen hjälte...

Får erkänna mig besegrad....
AVSKYR det verkligen... AVSKYR!!!

Att ha ont... Att inte kunna träna... röra mig som jag vill.
Utan vara i STILLHET....! STILLHET???!!! JAG..... SUCK...

Men jag har fått hårda direktioner...Både via sms "nu köper du det här och TAR dom... jag kommer att kolla med **** sen så att du verkligen gör det..." och muntligt "LIGG STILL, låt mig göra..."



Och det är det här jag menar... att låta nån annan göra "mina" grejer...
Jag är alldeles för "Kansjälvig" för att kunna slappna av...
Men har inte så mycket val längre...
Jag menar, hur enkelt är det att försöka resa sig ur soffan för att fylla på sitt glas om man har en stark arm tvärs över bröstet som håller en tillbaka och nån som ser på en lite lätt argt?
Men jag är innerligt tacksam...! För det är ju med omtanke.

Och inom kort så ska detta behandlas... ser fram emot det... tror jag... för jag vet hur J*VLA ont det kommer att göra...
Men ... ska man vara fin fårman lida pin... eller vänta... det kanske inte är här man kan säga så??? Äsch.

Botta....

Lessen att jag är lite mindre närvarande här...

Beror dels på lite tidsbrist, men också lite brist på saker att skriva om, tro't eller ej men ALLT vill jag inte lägga ut här.

Det finns lite hjärnspöken som florerat en tid, och fick lite en kulmen i helgen.
Mina krafter gick åt till det och till att tygla andra känslor.

Men i natt återgick en del till ordning igen. Och JISSES vad skönt det kändes.
Stunder som dessa ger mig så mycket bevis på de känslor som finns....

Helt sagolikt.

Jag jobbar vidare på att få väck mina spöken och även vårda det jag har....
För jag inser mer och mer att det är så få förunnat att ha hittat det...

Ta hand om er... och era kära.

Nuet....

Snön vräker ner utanför. Jag njuter av det. Faktiskt.
Kanske det handlar om att jag lärt mig njuta av stunden, tiden som är NU och inte hela tiden längtar till nästa stund. Det ÄR vinter ännu och då SKA det snöa.
Pratade lite med kollerna om detta i veckan och det erkändes att det längtas hela tiden till nästa årstid. När det är vinter längtas det till våren... När det är höst längtas det till vinter och så vidare.
Glöm inte bort att leva i nuet... Det är ju faktiskt livet som pågår medan vi är upptagna med att planera framtiden... Längta ja, men till en viss gräns.

Jag är inte nån övermänniska på det planet alls. Tro mig... Det har varit perioder i mitt liv då jag flytt undan nuet med alla krafter jag kunnat uppbåda. Bara längtat framåt och vägrat vara i nuet.
Detta är jag glad för att jag inte längre gör. Nästan ibland så det är tvärtom... försöker dra ut på nuet så mycket det går, för jag vill inte att vissa stunder ska ta slut.
Och ja, att dela stunderna med någon man håller av oerhört gör mycket.

Dock tror jag inte att det enda måste utesluta det andra.
Även om jag lever i nuet och stormnjuter av dessa små härliga ögonblcik som skapas så kan jag ändå längta framåt... Jag längtar också efter sommaren, efter våren, efter vissa stunder. Planerad resa... helgen....
Skillnaden är jag inte låter det överskugga det som är NU.

Vissa stunder i nuet vill jag inte heller uppleva... men jag försöker inte fly dom längre. Jag har istället lärt mig att fylla dessa med saker som är för MIG.

Vad jag vill ha sagt är... hitta glädjen i det som är idag...
Kan man inte det... så är min idé att försöka hitta dit.
livet ÄR för kort för att inte leva i det idag.

Och att få dela det med sitt ♥... DET är min dröm.

Tomt.

Dagarna rullar på.
Tacksam för det nu...

Jag gläds oerhört, blir varm och glad av vetskapen, att det njuts... gör det som älskas...
Ler åt tanken på synen.

Men... ja, men... så är trycker saknaden på. Längtan.
Jag slåss med känslor... Kämpar med att slå bort det där värsta.

Jag lyckas bra, tack vare att jag håller mig toksysselsatt.
Och genom små sms.
Och vetskapen om att... snart... snart är det över.
Och vetskapen om att jag liksom är med i tanken...
Orden som kommer....

mitt ♥ .... Saknar dig.

Huvudet på spiken....

MÅSTE bara länka till den här bloggen... och det här inlägget...
Underbart att läsa och jag vill verkligen att detta sprider sig...

Klicka här och ta till er... allahopa....

Inlägget för tankarna lite till Dotras alla ♥ns dag present hon fick av mig.... Ett halssmycke i form av ett hjärta med texten "Ha mod att vara du"....
Passande pepp för en stackars förvirrad, kämpande tonåring...

Att inte fira....

Ni som känner mig vet...
Vet vad och hur jag känner inför den där dagen....

Jag menar, jag visar hellre min kärlek på mitt sätt, när jag vill. Inte på en dag som handeln nånstans hypat upp för att tjäna mer stålars.
Och ja, till viss del känner jag för de som inte har någon i sin närhet, som lider av hjärtesorg. Att då, i nån månad innan och under denna dag bli påmind om kärlek vart de än vänder sig ÄR tortyr.
Men i grunden handlar inte mitt anti om det, utan om att jag blir mer glad åt en bukett blommor en spontan dag, bara för att... en present, en tanke, den där lilla extra saken för att visa mig sin kärlek lite extra (utöver det som jag får varje dag...), när jag minst förväntar mig det. DET värmer mig mer än en present, choklad och blommor på alla ♥ans dag. Dotra brukar få något litet, med en tanke bakom... och i år blev det extra bra ;)

Nu blev det lite extra mys igår ändå, då dagen föll in på en annan dag som krävde det.
Mitt ♥ överraskade mig med en flaska mums... som i sig har en historia för oss.
Lägenheten fick bada i enbart skenet av stearinljus och vi mumsade på ost & kex till. Pratade...länge. Mös. Somnade tätt ihop.

Tack mitt ♥... du är sagolik.

Du...

Du, rör vid mitt inre
Du, du fyller mitt sinne
En dröm förvandlas till en verklighet
En värld, som väntar på oss

Att älska dig
Den du är
Du är allt jag nånsin önskat mig
Varje stund, varje ögonblick får liv igen
Det finns inga tvivel kvar
Jag förstod på en gång
När kärleken kom

Jag, kan äntligen andas
Mitt liv, har långsamt förvandlats
En stig, som leder till oändlighet
En värld, som finns här för oss

♥♥

Med andra ord

Helgen har satt sina spår. På ett bra sätt.

Fredagen inleddes med ett Gleerathon med Dotra. vi matade igenom ett helt gäng avsnitt och mumsade fredagsmys. Detta efter att vi kört en rejäl omgång på gymmet. Måste säga att jag är stolt över henne. Hon kopplar övningarnan direkt och kämpar, det syns att hon VILL lära sig. Vi körde nästan samma pass fullt ut, med lite chins och armhävningar bland annat.
Härligt!!

Vaknade upp superpigg och med ett härligt humör.
Dagen gick åt till att städa och fixa lite.... inhandla inför Dotras TacoMellokväll med kompis.
Vi vuxna spenderade kvällen hos bästaste LL med rovdjur, där vi avnjöt en SUPERnajs tvårätters... gott vin och sen en massa spel. Med andra ord en KANONERSkväll...
Sent om sider stöps det i säng... och TJENA vad trött jag var när jag vaknade... URK!!!

Tacksam att få kaffet serverat... macka fixad.
Efter några timmar så blev det till slut människa av mig också och vi drog iväg för att fixa en liten leksak åt ♥ ... JA, klart man MÅSTE ha sånt. Och jag kan inte mer än hålla med. Ska bli hejdlöst kul att få se resultatet sen, att liksom få vara med.
Strosade runt och njöt av tillvaron.

Efter en skön promenad på Strandis vankades det middag, också signerad ♥.
TACK!

Nu väntar en vecka som jag har lite mixed emotions inför.
Jag gör mitt bästa för att hålla igång....

Jag vet vad jag har... jag vet.
Magi... ren och skär magi.
Vissa mail sätter sådana spår i mig ... finner inte ord... "när jag blundar...."


Och nu kommer en undran.... varför bloggar jag...?
För vem liksom?

Vem vill jag ska läsa...?
Vilka är intresserade av mina dagar... mina tankar och funderingar?
Kanske jag bara ska blogga när jag verkligen funderar över nåt och inte alls när det är vardagshändelser i mitt liv.
Funderar och rådgör med mig själv. Känner inte samma flyt i mitt skrivande längre... blir ofta fram
tvingade inlägg "bara för att"...



Jag vet ju att jag hade en anledning till att blogga när jag startade upp den här bloggen. För ventilera, för att inte gå under.
Men nu... nu är det inte så alls längre.
Det återstår att se hur länge
det finns liv i den här bloggen.... kanske det är dags att byta bloggnamn? Som en markering, för ett nytt liv... en ny tid, en ny känsla, mitt verkliga jag.
jag vet inte.... än.

kunde inte låta bli.....


Sammanfattning

Min vecka har väl varit rätt händelserik, om man ser till det känslomässiga planet, tankar och funderingar, insikter.

Veckans känslor
- MEGAtokförbannad
- Euforiskt lycklig
- Längtansfull så tårna krullar sig
- JÄVLIGT irro!!
- Fnissig, med megafånigt leende sitter som fastklistrat
- Kärleksfull
- STOLT
- MISSnöje allan
- Lyckorus utan gränser.....

Veckans tankar (obs... ett AXplock.....)
- Varför gör så få människor nånting åt saken istället för att gnälla och sprida negativitet?
- Hur kommer det sig att jag liksom fastnat i vinkelvolten?
- Klackar är mindre bra om de lossnar.
- tiden har gått oerhört fort.
- lägga saker bakom mig gör så gott, och känns oerhört rätt.

Veckans insikter...
hmm... inte så många... mer än att jag är lite lätt snurrig, förvirrad, eller rättare... det är lite lätt kaos i skallen. Slits mellan så mycket saker dagligen så jag har svårt att hitta och göra insikter.
Kort och gott... jag är som jag är.

Ägnar resten av dagen åt att längta... och vara tacksam att jag har det bästa att längta efter. <3

mm...


One of those days....

 

 


Akutshopping....

SUCK
och AAARGHH.....!

Dumma klackar.... DUMMA skor....
och DUMMA snåla FF....

Fick bli en akutshopping av nåt som jag egentligen inte ALLS känner att jag passar i.
MEN... för att ens ta mig hem så... MEGAsuck...

INTE NU... orkar inte...
Jag som hade siktet inställt på en väska... eller... egentligen inte... bara lite.
VARFÖR ska jag utsätta mig liksom.

Bästa att undvika ALLT vad butiker heter framöver.
jag vet NÅN som blir glad då alla fall... ;)

Luxury

Vissa helger är lite mer lyx än andra.
Vissa helger känns lite längre än andra.
Vissa helger är bara helt enkelt lite bättre.

Som den föregågna.
Startades med en liten tripp söderut där vräkiga vattenfordon visades upp från alla håll. Underhölls av Partypatrullen, skojfriska, glada människor. Snittar och vin flödade... Kommentarer och blickar sa sitt....
Drömmen om en egen förstärktes, dock bara en undran, en ren leksak eller något mer användbart? Maybe both ;)
Avrundningen blev ett par drinkar efterföljt av en mysig middag med supergod mat, utsökt rött och konversation. Djup konversation... ärlighet. Lättnad.
Det tog inte många minuter efter att det krypits ner mellan nystrukna lakan i ett varmt hotellrum som sömnen la sig som ett täcke över oss båda. HELT slut.... sent inpå natten.

Det orättvisa i detta är... att vakna till en Duracellkanin i sängen intill... FULL av energi, HALV ÅTTA....!!! ... medan jag... knappt kunde öppna mina ögon.
Men... efter frukost, ett par koppar Java och en Red Bull så kvicknade även jag till.

Lite träning och matlagning...
Grannsammankomst för att heja fram ett gäng indianer till vinst... detta ackompanjerades av lite rött, Irish Coffe och kaka.
Sen smögs det iväg på tu man hand... maten färdigställdes...
Sen... var det dags för (en av) kvällen höjdpunkt...



Du MILDE så gott... till maten... till varandra.

Resten av orden är överflödiga.
Låt oss stanna vid att helgen bjöd på en del tvistar... och nya upptäckter.

En timmas promenad på söndagskvällen var välbehövligt.

Lång helg... förtroende... ärlighet... kärlek...

Tack mitt Hjärta!


PreWeekend

Fredag...
Kallt och bistert ute, solen skiner och min pälsmössa har värmt mig idag.
SOM jag älskar detta vinterväder.
Många klagar på kylan... men, som jag ser det, det FINNS varma kläder OCH mössa, vantar etc. Man BEHÖVER inte frysa.
Och som jag sagt förut, årstiderna i detta landet ser ut så här. det måste ju vara bättre att acceptera att vädret är så här, alla väderlekar, än att sucka och stöna åt allt (regn, vind, kyla, snö, värme). TÄNK vad massa energi det går åt till att klaga, gnälla, irritera sig... Tänk vad mycket annat BRA man kunde utföra med den energin istället.

Som sagt... fredag... helg.
Och min helg börjar snart, min lediga del alltså.

Jag känner mig liksom alldeles bubblig inombords. Underbar känsla måste jag säga.
Kanske bra ATT jag har den, eftersom jag med stor sannolikhet kommer ha svårt att röra mig i eftermiddag, för att inte tala om imorgon.

♥  drillade mig igår, rejält. Nordic Hamstrings körde vi... eller JAG rättare sagt, han höll i och puschade. JEFLAR vad det brände.... i just hamstrings... Efter detta utsatte jag mig så klart för min favvosövning, utfallssteg i nedräkning (förklarar en annan gång)..... JISSES vad mina ben var TOTALT slut sen. Fick sätta mig på golvet, benen bar mig inte. Av nån underlig anledning fnittrade ♥ åt mig....
Får väl se om det fnittras åt mig senare, när det ändå kommer bli han som får stötta upp mig liksom.

Men... på't igen imorrn...

Alla ni som läser.
Ha en UNDERBAR helg....
Ta hand om ER, de ni har nära och kära.
Livet är det som sker NU...
You can't change the past, but you can ruin the present by worrying about the future - Isak Dinesen


VÅGat

YAY!!!
Tänk... vad det kan hända saker bara så där...

Från att gå från oplanerat till TOKplanerat på typ fem minuter.
ME like.... a lot.

Så... nu mina vänner har jag större delen av helgen spikad och den startar tidigt.

Gissar att drömmar om sommaren kommer som ett brev på posten, även drömmar om ett par tre fyra tio miljonvinster.

Känns som en bra avslutning på en sån här vecka.
Men först... klientdags... för andra gången den här veckan.

Tjurig

Är tjurig och tänker inte blogga...
SÅ DE SÅ....

Humör, ork, motivation och så vidare kommer säkert tillbaka....
Men den energi som jag har kommer jag lägga på mer väsentliga saker.... SORRY.

Har alla fall fått hålla Dotra i handen i dag... och DET mina vänner känns MYCKET bra... Hon är ju trots allt i mammaärsuperpinsammochjagärjunästanvuxenochkanalltsjälv-åldern.....

RSS 2.0