FrkU

Helgen är redan över.
Vilket är både bra och dåligt.

Tänk att jag inte heller nu lärt mig att putsa fönster innebär inte bara TVÅsidor.... per fönster... utan FYRA... PUST!

Reflektioner i helgen har varit många. Väljer att inte ta upp detta än, inte här alla fall.
Vilket beror på flera saker.
En är att jag inte själv har koll på själva "sanningen" i dessa reflektioner. Vad som är och vad som är spekulationer liksom.
En annan är att jag vill hålla dessa för mig själv helt enkelt.
Jag upplever en massa saker... jag försöker hitta en balans... och framförallt, våga landa och stabilisera.
Vilket är oerhört svårt. Av många anledningar.

Men jag vet att jag inte är ensam i detta. Jag har människor kring mig som förstår mig, som finns där när jag behöver prata av mig, eller bara vara för en stund. Och som verkar förstå mig mer än jag trodde många gånger, hur jag kommer reagera innan jag ens gjort det.
Som förstår mina skiftningar och låter mig få känna och vara som jag känner. Arg, ledsen, låg, glad, lycklig, sprallig... jag är omtyckt oavsett.

Jag har upplevt saker som skrämmer mig. Och inte bara mig heller....
Men också saker som lugnar mig, gör mig oerhört varm, glad och nästintill euforisk... ibland så tårarna kommer.

Mitt jobb nu är att fokusera och låta de bra sakerna få ta överhanden. Låta det härliga, underbara svämma över och få det andra att inte ta plats.

Det är ju min tid nu... min.