FrkU

TÄNK att tiden kan gå så HEJDLÖST långsamt...
Jag menar, annars flyger ju tiden iväg vilket jag liksom hoppades skulle ske även i helgen.
Men icke. Minuterna riktigt KRÖÖÖP fram.
Gjorde vad jag kunde för att få tiden att gå. Men även det har sin gräns.

Hur som helst kom äntligen stunden till slut. FINALLY... tackade högre makter för att väder och vind var på vår sida en kväll som denna.
Det vankades lite toast med lax och lite vitt vin. Fick lite lukta (MYCKET) gott och choklad (så klart ;)). Myste och fixade lite klappar online tätt tätt ihopkrupna i soffan.
Och nu minsann FLÖG tiden iväg...
Men så länge sällskapet är där gör det inget...

Kröp ner i sängen och somnade tätt ihop.
Vaknade på samma sätt.

Då kunde tiden gärna fått stå stilla en stund.