Överlevnad...
Att ha en pree-teen i huset är minst sagt omtumlande. MINST sagt....
Och med tanke på hur DETTA ÄR... vågar jag inte tänka tanken på hur det verkliga TONÅRStrotset är och blir. Jag är liksom lite smått lost och trött redan nu....
Och inte så lite lost heller, och inte så lite trött om vi nu ska vara petiga...
Tålamodet är väl nere på typ reserven vid det här laget.
Vågar man hoppas att de som har en sjukt tuff pree-teen period får en lugnare teen-period?
Nähä... inte det nä...
Tänkte väl det.
Mer seriöst... hur gör man...? HUR vet man att man gör rätt....? Så det hela liksom inte urartar och Dotra förvandlas till något avskyvärd människa på grund av hur jag hanterar henne nu...
Fick även höra idag att de hade något med brist på synapser i dessa år, och att det FINNS perioder där kel och gos och trevlig attityd faktiskt finns....Kanske DET är tecknen på att "min" metod faktiskt fungerar.... att dessa sidor hos henne smyger fram ibland.
Men just nu.... tror jag att pree-teens mini-djävulen har gömt Dotra under sängen och iklädid sig i hennes kropp ett tag....
Kan man få ett synapskopplingsschema?
Kommentarer
Postat av: Bella
Här stampas det i golvet och smälls i dörrar. Vad har man gjort för att förtjäna detta tror du? :-S
Trackback
