FrkU

YIKES!!
Eller... hurra kanske?

Det var skolavslutning igår som jag nämnt tidigare.
Allt gick som smort på morgonen, klänning, skor och håret. Jag lyckades få till en supernajs frisyr på första försöket, Dotra blev VÄLDIGT nöjd. Som tidigare utlovat fick hon ha lite make-up också, enbart mascara.
När allt var färdigt, tog jag en bild på henne... och DÅ... kom det...
Lite smygande... den där insikten....
För när jag tittade på bilden, så såg jag en en tjej, en tonårstjej, inte en flicka, utan en tjej.
Hon var så vacker.... verkligen.
Kläderna och allt annat var perfekt!!

Insikten slog till ännu hårdare sen, kvittot på det jag anade på morgonen.
När hela skolan samlades på skolgården, alla klasserna från 0an till 5an...
När jag såg henne stå där, tillsammans med kompisarna, intill tjejerna i 3an... så slog det mig fullt ut. Hon har växt upp till en tonåring... och jag hade liksom fastnat i 3an på något sätt.
Det var DÅ jag såg... vad som verkligen har hänt... hon har blivit SÅ stor...
Mindes tillbaka på den första skolavslutningen på skolan, då jag såg det årets femmor och kände att OJ vad stora de tjejerna var...
Och nu... helt plötsligt... så var MIN dotter... en av de där stora tjejerna...

MIN dotter... MIN bebis.... MIN LILLA tjej... är stor... växer upp till en ung kvinna...
faaast.... hon kommer alltid vara lilla gumman... no matter what...

MEN jag vidhåller å det bestämdaste.... detta innebär INTE att JAG blir äldre....
Vill bara poängtera det.... det är ju en av fördelarna med motherhood .... eller nåt...