FrkU

Det är semester...
Det är dagar utan vettigt innehåll.
Dagar som ger utrymme för tanka och funderingar. Vilket inte alltid är så himla bra.

Försöker hitta lugnet... försöker hitta glädjen, och måbra:andet liksom.
Att göra de där små sakerna som får mig att må bra.
Vissa saker fungerar bra, jag tränar som jag vill, jag strosar i butiker, lyssnar på go musik, läser på balkongen och så. Men vissa saker som jag vill göra, som jag vet får mig att må bra kan jag inte göra.

Gårdagskvällen, efter ett svettig gympass, spenderades på min balkong tillsammans med bästaste vännen, rosévin, mumsiga ostar och prat, prat, prat.
Mysig stund för bara oss.
Som vanligt asgarv och viktiga diskussioner...

Kvällen gav mig även ett lite lugn på andra plan, även om det är svårt stundtals, väldigt svårt.
Små små ord, små små saker som stärker mig, stärker min vilja och min tro.
Jag gör vad jag kan utan att överdriva, jag försöker hitta kraften att kämpa.... och ber samtidigt om förståelse... om att inte dra ut på det längre... utan att insikten som faktiskt är där är värd så mycket.
Det är svårt... väldigt svårt...

Jag finns... jag vågar... jag tror.