Vara tyst.

Hör texter som skulle kunna varit författade av mig... alla fall delvis.
Läser ord som träffar rätt.
Dock väljer jag att bara lyssna på dom inombords, och tänka tyst att "detta skulle jag vilja ha sagt, skrika ut".
Vissa saker är bättre osagda.
Vill jag tro alla fall.
Vet inte om det beror på feghet... eller om jag i grunden är för snäll...
Väljer att citera den framlidne Steve Jobs för nu, det räcker tror jag:
"Your time is limited, so don’t waste it living someone else’s life."
Avund...
Hade gärna stått på Råsunda ikväll. På bästa läktarplats.
Sett de blågula LIVE... Zlatan eller inte.
Speciellt med det sällskapet ;).
men men....
Det får bli i ett grönt rum med alla fall 2 bejbs från kontoret.
Ja, du läste rätt... än så länge är det bara EN manlig som anmält sitt intresse, om vi inte räknar the setuptvochprojjekillen vill säga. Undra om det är fotbollen som lockar.
Hur som helst... mums i glasen blir det... och det med rätta.
Skål... och HEJA!!!
Vissa saker....

men det är det...
Fast jag väljer att inte skriva det här.
Inte än... av respekt antar jag.
Även om jag inte får det så ger jag det. Antar att jag nånstans hoppas att det kommer att gagna mig i framtiden. Precis som det gjort för andra.
För även om jag inte får respekt så tänker jag inte agera respektlöst tillbaka. Det ger mig inget.
Och det som jag skulle vilja berätta, berättar jag i ord till de som jag verkligen vill ska veta. För det är smått otroliga saker... underbara saker... små små händelser som fullkomligt gör mig knäsvag.... bubblig inombords... tokleende...
Men framförallt... LYCKLIG!!!
För det är smått otroligt...
skulle blivit mer....
Men bestämde mig för att inte publicera det.
Blev för mycket helt enkelt.
Jag gör som alltid, stänger av istället.
massa bröst...
Bandet är införskaffat både till mig och Dotra....
men nu hittade jag minsann nåt... som vore superperfekt... Det kommer från Claes Ohlsons Rosa Bandet kampanj...
Bild lånad av Clas Ohlson
Kruxet är bara... jag har redan en... en stor och mycket bra en. Hmm... kanske denna kunde få hålla till i bilen? Jag är sääääker på att jag kan hitta ett lämpligt användningsområde... jag menar, hur kan man INTE??
Man får ALLTID plats med rosa saker....!
ny era....
Dagen till ära fick jag rocka till det lite... jag menar, vill ju inte falla ner i nåt träsk utan fortsätta hävda att jag inte blir en dag äldre.
Innan jag gick imorse, efter skönsång (nåja, liiite alla fall ;)), presentöppning (Dotra bidde väldans glad och överraskad av speciellt två små boxar och dess innehåll.... som själklart bärs i skolan idag), trippelchokladmoussetårta (japp, får ju inte vara dum, måste ju se om mina egna intressen också ;)) och frukostsmoothie frågar jag Dotra om jag ser ok ut.
Hennes svar:
- Det passar jättebra, som allt annat på dig, du passar i allt... Vettu, en tjej i klassen frågade mig efter klassmötet om du var modell... eller hade varit.
SÅNT gillar en tonårsmamma att höra... :D allra helst en TRÖTT fredagmorgon efter en sen kväll....
Jag har besämt mig för att ta de som en äkta komplimang från henne och INTE ett fjäsk för att få mer presenter.

Måste erkänna att det hela känns lite annorlunda idag. På många sätt.
Jag tror inte att det har så mycket med att hon fyller år, utan själva grejen kring det hela. Vad som sker, hur det sker, engagemanget, viljan. Blir alldeles varm inombords av det, överrumplad och tacksam.
Minsann... så är det inte bara Dotra som blir firad för sitt inträde i tonåren....
Nu snackar vi dunsockar DELUXE!!!!! Rosa siden med sydda guldkanter....
SÅÅÅ varma.... och det behövs.
Sååå glad jag bidde... till lilla mig... liksom... en vanlig torsdag... :)
Dotra uttryckte en sak som jag misstänker att jag kommer att få höra ofta framöver, som har med detta tonårsinträde att göra. Ni vet, när man som förälder märkligt nog helt plötsligt blir pinsam... for no reason liksom. Och eftersom jag nånstans vägrar växa upp helt på alla plan (och inte bara jag ;)) utan gör lite som jag känner så kommer detta uttryck antagligen få höras en del:
- men MAMMA....
Igår kom det när jag hasade runt i dessa...
hehehe.....
Dock har hon ännu kvar det där härliga flinet i ansiktet och ögonen glittrar, så jag misstänker att hon var lite avis EGENTLIGEN... så länge hon inte HIMLAR med ögonen så ska jag vara nöjd antar jag.
Dessutom har hon inget att vara avis för... hon fick bling bling på hög nivå i en av sina boxar så de så!!!
Återigen...
HIPP HIPP HUUURRAY!!!
EXAKT nu, för 13 år sedan kom hon...
och förändrade hela mitt liv....
och kommer fortsätta lysa upp min tillvaro, göra mig vansinnig, fylla mig med kärlek.
Som jag brukar säga till henne:
Du är bäst på att vara DU, så sluta aldrig med det... för du är unik!
HIPP HIPP HURRA.... för min älskade Dotra idag....
just for the sake of it... JAG är fortfarande typ... 25...
en ikon.... ur världen
...vila i frid...

Steve Jobs
1955-2011
Hur man får Dotra ur sitt rum....
Så blev man nätlös då... poff liksom.
Några dar.
Men vad gör det när man har ajfån och 3G liksom....?
Dock kan tilläggas att Dotra inte var helt superjättenöjd... ;)
Nyttigt är det dock...
Hon spenderar tid UTANFÖR sitt rum på kvällarna...
Hon engagerar sig i matlagning...
Hon vill bara med...
Man får reda på mycket kul....
Så.. jag funderar på om jag ska låta det vara så här ett tag till...
moooohahahahaaaaa.....
Twist....

Såna samtal är inte kul att få... nån gång, men speciellt inte en måndag morgon.
Försökte peppa så mycket jag kunde. Hur lätt är det liksom...? Suck...
Och i magen bodde en oro, en klump hela dagen. Funderingar också... vad kan jag göra, vad borde jag göra, vad är rätt nu...?!
Det är så sjukt svårt att veta... jag har ju inte gjort sånt här förr liksom. Och ibland känner jag att de kring mig har så fullt upp med sitt att jag inte känner mig komfortabel att börja bolla med dom.
Men jag vet att de finns där ändå.
Dagen gick och efter lite uppdatering kändes det mycket bättre. Dock hade läget inte förändrats men inställningen, och det är som är det viktiga.
Väl hemma kändes det lugnt, fick en underbart varm kram.
Sen följde nåt som kändes skönt och en klar kontrast till hur det varit de senaste veckorna. Det tog för sig, hjälptes till på helt andra sätt än vad jag är van vid. Det kom inte några lata frågor, utan det lästes innantill istället....
Jag tror inte att jag behövde säga till om NÅT mer än en gång... och det mina vänner är VÄRLDSREKORD...!
Vilken lugn kväll. Vad skönt det var...
Öppen, pratig, sällskapssjuk, mysig, hjälpsam... lugn framförallt, harmonisk nästan.
Kan det vara så att lite av det jag sa faktiskt bet sig fast?
tvådagars
SÅ kan man sammanfatta helgen...
Men nöjd och glad över innehållet.
Dock kan jag konstatera att en rejäl tvådagars tog knäcken på mig... totalt... skakis...svag, darrande och TÖRSTIG. Jisses vad vatten, juice och läsk det dracks igår.
Samtidigt som det införskaffades en godispåse och sen parkering i soffan hela dagen i princip. Nåja, jag gick en liten promenad och var liiiiite bärhjälp, men annars inte många knop.
Måste säga att det hela blev lyckat.
Fredagen håller jag för mig själv, förutom att jag kan säga att så uppskattad vad det länge sen jag kände mig. Allt föll på plats klockrent och mottagandet blev helt som förväntat. Jag är nöjd... och hoppas att att det inte är bara jag som är det.
Lördag.... kräftskiva... skumpa... goa gôteborgare... kräftor... räkor... snapsar med tillhörande visor... privat livepianist... vin, vin, vin... och så lite mer skaldjur.
JISSES vad det åts... faten på borden var fullkomligt överrösta med skaldjur...
Och jag tror att det efter dagens aktiviteter och kvällens myckna drickande som gjorde att jag fullkomligt slocknade som en klubbad säl den natten. Stensov verkligen... och jag ska vara glad för det, eftersom det antagligen var den sömnen som gjorde att jag ens tog mig ur sängen dagen efter... Fast inte bara, det fanns annat som lockade också såklart.
Konstaterande efter helgen är:
- glad att det inte blev skruvar över.....
- bisonoxe gräs kan man ha till mycket....
- avskyr dåliga slut på filmer... skitfilm...
- en av helgens bästa kommentarer "Armani, släng dig i väggen...." ;)
- moving on.
- ett 90 points ord på WF är helt klockrent....!!! mooohahaha.....
Enkelt...
Vad enkelt det är egentligen...
Några ord, ett par rader... Lite omtanke...
Vad det ger mycket... Så enkelt. Kostar ingenting.
Ändå glömmer vi bort det...
Att tala om att vi uppskattar varandra, att vi tycker nån gör ett bra jobb, eller bara är uppskattad genom att finnas där. Att nån ser lite extra bra ut just idag. Eller bara är sig själv och vi gillar just det.
Insåg vikten av just det där idag, än mer. Visste ju om det, men jag har som väldigt många andra glömt bort att faktiskt öppna mun och säga nåt...!!
För tänk vad det gör mycket för mottagaren, kanske hela dennes dag.
Ska bli ändring på det från min sida. Precis som med mycket annat...
Busniess...

Men jag gillar det... gillar känslan det ger.
Och att jag har möjligheten att kunna variera mig.
Men idag är en speciell dag... så dagen till ära liksom.
Och jag vet att det kommer att uppskattas..... a lot... ;)
Dagen har startat bra, såsom jag hoppats, och den fortsätter nu. Det ska som sagt bara klaffa... men eftersom det är jag som har med saken att göra så vet jag att jag ikväll kommer somna nöjd, mycket nöjd. Och inte bara jag för den delen...!!
*********************
För övrigt så har en annan del, sida, av mitt liv liksom lite raserats.

Tråkigt? mycket....
Men... valet är mitt, jag vet det. Och det baseras på ett annat val. Som inte är mitt men gjorde mitt val enkelt...
Jag tänker inte låta mig utsättas för sånt längre. Enough is enough...!
Sånt som jag verkligen inte trodde har bevisats, gång på gång, vilket i sig är tragiskt. Jag trodde verkligen inte det, men det säger kanske mer om mig. Naiv och osäker och låter mig påverkas så innerligt lätt.
Men, NO MORE...!
Dock kommer det alltid att finnas en del av mig kvar där. Det kommer inte någon eller något att ta ifrån mig. Nånsin.
för lite....

att den här veckan har på tok för lite timmar för allt jag vill/måste/behöver göra....
Tiden räcker verkligen inte till. ALLS... massa saker som blir inget av, sånt som jag verkligen VILL göra (snyyyft...), och det som jag LYCKATS knöka in gör att dagarna går i ETT och varje minut är hejdlöst dyrbar...
Men å andra sidan får ju skallen sig lite träning med tanke på att jag måste planera flera dagar i förväg...
Faaast... utrymme för spontanitet finns INTE...
och inte heller för misstag... delays... eller sånt... suck.
Men... nu är ju veckan snart över och jag är NÄSTAN i mål... nästan.
Några saker kvar som behöver klaffa...
Men det kommer bli så bra så....
HÅLL I HATTEN!!!!
Förtroende.... del 2
VEMS magkänsla vad gäller förtroende ska man gå på?

Jag kanske känner en sak och en annan något precis tvärtom, om en och samma person menar jag.
För jag menar att även om jag KAN ha förtroende för en person, lita på fullt ut, så kanske inte en annan kan det. Jag menar att om jag får frågan från X om Y går att lita på, och JAG har ett gott förtroende till Y och alltid kunnat ha, länge, men sen visar det sig att Y inte känner samma sak mot X som mot mig, och Y väljer att prata med mig eller nån annan om det som X sagt.
Ska jag då anse som att mitt förtroende till X också är eller borde vara borta...?
Eller finns det olika nivåer på förtroende... att man liksom alltid har en person som man berättar ALLT för, även om man lovat att inte säga något till nån?
Jag kan tycka att även om någon annan lovordar en person och garanterar mig att det går att ha förtroende för denna, så är det ändå mig själv jag är närmast... och vad jag är komfortabel med...
Suck.... svårt...
Förtroende.... del 1

Detta med förtroende...
Vissa människor känner jag direkt ett förtroende för och vissa inte. Jag vet inte HUR det är så, eller vad det är för exakta egenskaper, sätt, utseende, uttryck etc som gör det och det är inte det jag vill gå in på. Utan det är detta:
Om du från start har ett förtroende för en människa så är det kan det försvinna, tappas, om det sker något. Man tappar helt enkelt förtroendet för den personen genom en gärning som den personen gör.
Även om du i grunden haft ett starkt förtroende för den personen.
Men hur är det åt andra hållet?
Om du från start fått "fel" vibbar, inte känner något förtroende alls för vedebörande. Även om personen inte gjort något aktivt missbruk av ditt förtroende, utan det liksom bara kändes så från början. Är det då lätt, lika lätt som att tappa, att få eller bygga upp förtroendet för den personen?
Visst måste kanske den personen "kämpa" och bevisa lite mer än den som du kände förtroende till från start. Men GÅR det, eller ligger den där vibben, intuitionen, där och gnager hela tiden ändå?
Ska man lita på magkänslan i alla lägen?
Jag menar... den som du har ett förtroende för kan visa sig vara en bluff lika lätt som att den du misstrodde visar sig vara en klippa... eller?
Bra eller inte...?
Ok... Så då var ÄNTLIGEN blogg.se's app klar...
Jag försöker bestämma om det är bra eller inte för mig. Jag menar, jag skrev ju häromdan om mina datafria helger som i sig resulterade mindre bloggande då...
Om det är bra eller dåligt vet jag inte. Det vet bara mina läsare.
Och jag, egentligen.
Detta är alla fall mitt första app-inlägg, mitt emellan tvätt och stök och pust...och alfapetande... Jaja feudande då...
Vila kanske vore nåt..
Pöss!!!
Bevisat... igen...
Men denna gång blev det lite roligare... hehe...
Regnet vräkte ner utanför kontoret...
Kollegan suckade tungt över detta varpå jag svarade att det är ju faktiskt september och jag bryr mig inte så mycket eftersom solen ändå kommer skina på mig ikväll.
Fick ett "ja jo tjena" till svar... som om JAG skulle skämta liksom...
För faktum är att det inte slår fel... solen skiner alltid där... vilket jag förklarade.... med vissa tveksamheter som svar....
GISSA om det då kändes lite kul att igår kväll kunna sända den här bilden till kollegan med ett "Told you...."
"Lägg AV... här spöregnar det juh..." blev svaret och jag fnittrade ännu mer...
Vissa dagar alltså....
Det hela började ju fint, sovit gott, kaffet smakade gott, Dotra kom upp i tid osv.
Fick städat lite och sen iväg för att handla lite.
Dock lite väl snurrigt ett tag, lite fram och tillbaka liksom...
Men sen...
Vädret lockade till en powerwalk så på med träningskläderna, preppade hälarna med plåster och på med pjuxen. Gick finfint... tempot var skönt och kroppen var sjukt taggad...
Kändes superbra och stängde glatt av gps-en hemma för att kolla resultatet, tiden... bara för att mötas av "Kunde inte spara data"... och sen bara en massa nollor.... men GAAAAAAAAAAAAH!
Haltade upp och fick av mig skorna... AAAAAAAAAAAAAAAAAJ!!!!!!!!!!!
Har en blåsa som är dryga centimetern i diameter...
Lugn... det fortsätter...:
- Muttrande började jag och Dotra fixa kladdkaka istället... Som blev lite FÖR rinnig... SUCK!
- Ner och ska slänga in tvätten i tvättmaskin... bara för att upptäcka att jag är en dag för sent ute... GAAAAAAAH!!
- Väljer att inte sätta mig hemma och sura, utan sticker till gymmet, bara för att trampa på spännet på min gymväska så den liksom skär in i hålfoten... AAAAAAAAAAAAAAJ... Inget hål som tur var. Men AJ.
Undra om foppatofflor skulle uppskattas på office....?
ska jag eller inte....
kan inte bestämma mig...
Ska jag eller inte... köpa de där röda...?
Har nu sett 2 outfits med de där röda..... som jag gillar... nedan är en... den andra lyckas jag inte få till att komma hit...
Well?? HEEEEEEEEEEEELP....!
Tycker de är ascoola... på henne...
Bild lånad från Gina Tricot