När man så gärna vill...

Hade bestämt mig.
För att ta en löprunda... och ... när jag besämt mig så blir det så.

Trots pizzaleverans...
Krängde på mig kläderna, och fick order om att ta mössan på. Knallneongul... och illgrön löparjacka, lite lätt för stor.

Och så ut....
Väderförhållanden: Blåst, lite över 2 grader... och duggregn typ.
Ljus: icke...
Startade att jogga uppför en av de brantaste backar som finns = STUMMA ben på toppen... och flåsig... = NOT so smart.
Men skam den som ger sig.
Vågade mig inte på att ta eljusspåret, utan följde den stora vägen.
Kom bort till nästa lilla samhälle och SJÄLVKLART började det regna... på TVÄREN... Hade blåsten i ryggen i och för sig.. MEN... det var ju här jag skulle vända = MOTvind MED regnet piskande i ansiktet istället. SUCK...
Insåg också att det var lite lätt uppåt HELA vägen tillbaka.
Konstigt nog blev resultatet av kvällens löpning en av de absolut bästa tiderna.
Resultat av detta: Närakräkasupplevelse några minuter, värkande luftör och pipig andning resten av kvällen. Tack vare rådigt ingripande så lugnade det sig innan läggdags.

Nästa gång är det nog säkrast att ha en scarf att andas genom, om jag inte väljer att vänta tills det blir varmare. Vilket jag inte ska göra.
Dock införskaffa mitt egna löparset att ha.

För inte tänker jag lyssna på kloka råd från LL, som ansåg att jag var tossig...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0