FrkU

Dagen är över, veckan har lagt sig, som ett moln.
Dagens upptåg är avverkade.
Lugnet är här...
Mörkret närmar sig... minut för minut, även om det nu verka ta längre tid.
Det blir tystare.... och tystare. Sinnet varvar ner.
Insikten kommer...
Det är helt tyst... helt orört.
Ensamheten kommer in.
Finns inte någon annan själv i rummet, i hemmet.
Sällskapet är det brusande som kommer från en sitcom på TV:n...

ensamheten är total...
Det är nu det blir så verkligt...
Du är ensam....
Självklart finns vänner... underbara vänner... utan ensamhet... med familjer.... med en kär...
Det är nu insikten kommer... att du är den enda som är ensam. Singel.

Fredagkväll... alone.
umgänget består av laptop, soffan, tv:n och de som har tid att synas på Facebook en snabb sväng... och några tårar...

Kan inte mer än säga att det är tungt....
Helger är inte en vän...
det är fienden som tar fram sorgen, tanken.... för då stannar allt upp... och du tvingas till tankar...

JAG VILL INTE!!!

(inget UPPÅTinlägg... men.. även jag faller ner... hårt... ibland...)