FrkU

YIKES...
Snacka om TEMPO. Helgen är över och jag hann knappt reflektera över att den startade. Suck...
Det har varit Cup-helg...
Lördagen blev HYSTERISK...!!


Upp tidigt och ut på planen. Dock var det ett gäng timmar dötid mellan ett par matcher så jag åkte hem och sen passade jag på att inhandla lite och sen tillbaka till planen.
Ivirigt hejande på tjejerna....
Vi var ett gäng mammor som hejade både ljudligt och yvigt... vid kanten.
Av nån anledning drog sig fäderna längre och längre bort....


Till slut hamnade de bakom vårt mål, med lagom avstånd mellan varandra (en vid vardera hörna och en tredje i mitten), med armarna i kors och solglasögonen på näsan. STENCOOLA såklart.
Enligt deras egna uttalande efter matchen peppade dom vår målvakt och försökte skrämma slag på motståndarna i anfall (de sa att de försökte se lite lagom hotfulla ut).
Nåja.. det hela verkade fungera, dagen förflöt obesegrade.

SEN bidde det stressigt.. YIKES...
Dotras sista match började 17.40... (2x15min...)
Jag var inbjuden på taklagsfest... som började kl. 19.
HÄR insåg jag min begränsning och tog kontakt med värdinnan för att underrätta henne att min ankomst skulle försenas en sväng...
Eftersom jag efter avblåst match skulle ut till en plats utanför staden och hämta Dotras kompis som skulle vara nattgäst. Tillbaka in till staden och hemmet, fixa övernattningsplatsen, ta fram pengar för inhandlande av snacks, duscha och göra mig fin inför festen.
Jag kom 45 min försent.... men hej... fint folk kommer sent...

Festen avlöpte lugnt, mycket god god mat och trevligt sällskap. Det pratades vitt och brett och jag var hemma sent... huga...!!
Och vet ni, jag SATT ner nästan hela tiden.... ;)

Morgonen inleddes med frukostfix, köra Dotra och kompis till planen för mera matcher, tillbaka in i stan för att lassa mat åt cupdeltagare.
Föräldrarna i laget gör det varje år, hjälper till i köket i olika pass och jag hade lunchpasset tillsammans med ett gäng andra.
LIIIITE skum känsla att kliva in i den matsal som jag inte satt min fot i på FJORTON år... ännu märkligare var det att stå BAKOM kantinerna och servera maten... över 3 000 pannkakor såg jag försvinna, och ett megaberg av hamburgare. Totalt serverades nästintill 680 personer... GAH....
Baksidan av denna upplevelse bestod i att jag missade hela slutspelet... och fick istället resultaten via hennes tränare som messade samt en av tjejernas mamma som messade sin son som hjälpte oss...
Inför sista finalen var det tät kontakt. De sista skälvande minuterna var SÅÅÅÅ Långa.. och nagelbitande....
tills ÄNTLIGEN det efterlängtade sms:et kom... 8-4 vann vi med!!!
HURRA!!! Applåder och visslingar...!
Det andra laget (vi hade ju två lag med) kom också till final, dock föll dom där. Vi är superglada att BÅDA lagen tig sig till en final...

Slängde mig i bilen och for ut till planen och hann precis i tid för att beskåda en huttrande dotter (de hade efter slutsignalen slängt sig i poolen med kläderna på....) gå upp på scenen och ta emot medalj och mästartröjor!!!
LYCKA i laget!! LYCKA...! Blöta och kalla, men lyckliga.
Obesgrade genom hela cupen.... UNDERBART!!!


Vi landade hemma framåt kvällen. Och då.. var det dags för resten... TVÄTTSTUGA...
Upp och ner, upp och ner...
GAAAAH!!!!

Behöver jag säga att jag är TOTALT slut... TOTALT!!!
Sinnet vill inte vara med.... kroppen i princip strejkar...

Så NU.. ska jag lägga mig...
För det är måndag imorgon.. och som jag ser det, världens bästa måndag!!!