FrkU

Måndag....
till slut...

många fler såna här helger fixar inte jag.
Snurr... kaos... upp och ner... hit och dit... fram och tillbaka...

Ibland känns det som om jag är inlåst i en tunna som nån sparkat utför en lååååååång backe, en stenig backe, och jag kastas handlöst fram och tillbaka inuti. Har ingen makt att styra själv alls.
Har jag tur kommer det bitar av plan mark lite nu och då, då tunnan rullar lite lätt bara, och jag kan andas, få lite ro.
För att i nästa sekund komma i ett stenigt parti och jag slungas omkring igen.

Jag är blåslagen, inombords.
Och har lyckats rota fram verktygen för att slå mig ur tunnan....
Bara jag inte tappar dom fler gånger nu.... det är så svårt att leta reda på dom i mörkret och fumlandet...